Publicerad i Östran 8 mars 2016.
53 000 kronor årligen. Låt den siffran sjunka in ett tag. Så mycket mindre tjänar kvinnor i genomsnitt i Sverige jämfört med män. Eller 3,6 miljoner under en livstid om man ska tala i andra siffror.
Internationella kvinnodagen är en dag för att belysa orättvisor kvinnor dagligen upplever enbart i egenskap av sitt kön och bland riksdagspartierna är det denna dag kapplöpning om vem som kan framställas som mest feministisk. Det är dock skillnad på feminism i teori och praktik. Sossefeminism, där största kvinnofrågan i samhället tycks vara att skapa jämställdhet i företagsstyrelser är inte feminism. Förtrycket mot den vanliga knegaren fortsätter oavsett om det är en kvinna eller man som står för den.
Den liberala feminismen består till största del av diverse överklassbidrag som exempelvis rutavdraget. Precis som det låter vill de dock endast befria välbeställda kvinnor som har råd att utnyttja ett kvinnodominerat låglöneproletariat till att städa deras pooler eller att rasta deras hundar som moderaten Cecilia Widegren föreslog i riksdagen. Inte alltför sällan genom svarta löner. Inför senaste riksdagsvalet pryddes Liberalernas valaffischer av texten Feminism utan socialism, vilket i sig är en omöjlighet, som ovanstående stycke är ett exempel på.
Om det är några som verkligen borde dra lärdom av den 8 mars och vad denna dag innebär så är det alliansen i Nybro, den så kallade femklövern, som i nuläget genomför ännu en arbetarfientlig reform mot ett kvinnodominerat yrke i Nybro när de lägger ut den personliga assistansen på entreprenad, vilket innebär sämre anställningstrygghet för de anställda. Anhöriga till brukare har uttryckt sin oro över förlorad kontinuitet när privata assistansbolag plötsligt ska ta över vårdnaden av en brukare och i fall en brukare avlider förlorar vårdgivaren sin anställning.
Dessa attacker mot de kvinnodominerade yrkena är vad som genomsyrar hela den borgerliga politiken. För oss i Kommunistiska partiet är det denna dag, såväl som hela året runt, vår plikt att lyfta den socialistiska feminismens perspektiv som att exempelvis de fyra storbankernas vinst förra året skulle räcka till 5 000 kronor i löneökning för landets alla undersköterskor, och dessutom till att nyanställa över 100 000 sjuksköterskor och undersköterskor i den underbemannade vården. Detta är vad vi kommunister kallar en feministisk arbetarpolitik.
Johan Karlsson, Kommunistiska partiet
|