Publicerad 6 juli 2016 i Östran.
Man kan förstå de medlemmar som lämnat Kommunal, fackpampar har bedrivit ett korrupt samförstånd med motparten under lång period. Problemet är ändå att det blir sämre med icke-engagerade arbetare. Vi kommunister tror att följande förändringar krävs för Kommunal.
1) Satsa på kamp, inte samförstånd.
Under socialdemokratiskt samförstånd har arbetarklassen förlorat makt. Under t.ex. Göran Perssons era försvann tiotusentals medlemmar. Fackpampar behöver inte sina medlemmar. SKL (där det finns både vänsterpartister och sossar) och näringslivet vinner efter varje avtalsrörelse mer och mer mark. Tidigare stora välfärdsreformer för arbetarklassen har kommit många gånger efter strejker och kampanjer.
2) Facket är medlemmarna
Medlemmarna ska kunna välja och avsätta sina ombud på alla nivåer. Socialdemokratiska toppolitiker och motparten har ofta fingrar med i det spel som ligger bakom val av ombud. De har inte med fackens organisering att göra.
Ett viktigt fundament är att förtroendevalda har samma lön som medlemmarna de representerar.
3) Viktiga avtal måste ut på omröstning.
Arbetsköparna har senaste 30-35 åren pressat ner lönenivåerna. Arbetarna har fått mindre del av företagens vinster, frukten av sitt eget arbete. Tanken att allt mer arbete ska göras av färre personer startade under nittiotalet i offentlig sektor. Idag överutnyttjar offentlig såväl som privat arbetsköpare i välfärden detta.
Individuella löner tillsammans med visstidsanställningar är en katastrof för arbetarnas sammanhållning. Samtidigt är de avgörande strategiska verktyg för arbetsköparen. Kommunal behöver istället kräva en gemensam löneutveckling.
I Europa pågår ett krig mot arbetarklassen och det förs genom lönedumpning. I bland annat Sverige utnyttjar arbetsköpare flyktingkatastrofen för att driva ner lönerna. I senaste löneavtalet svek Kommunals "förtroendevalda". De relativt lågbetalda arbetarna, oftast kvinnor, fick nöja sig med genomsnittliga löneökningar under det märke som grabbarna i Metall satt. 2,3 procent. Fackpamparna har låtit sig bakbindas av arbetsköparen och man avsagt sig möjligheten att förhandla om medlemmarnas löner.
I Västerås berövades undersköterskor sin titel och kallades istället boendestödjare. På så sätt fick 300 undersköterskor ingen löneökning. Kommunals ombud hade varit delaktiga i detta beslut.
Per Sörensen
Johan Karlsson
Kommunistiska Partiet
|
|
