Publicerad i Östran 2017-01-09.
Förra månaden kallade Feministiskt initiativ Sveriges samlade media till presskonferens.
Det hör verkligen inte till vanligheterna att ett parti kallar till presskonferens när de har fått en ny medlem. Det var ju till och med så att undertecknad blev en smula nyfiken. Nu var det dock i slutänden inte någon kvinnokampsikon som gjorde entré i FI. Det var Kommunals före detta ordförande Annelie Nordström – den skandalomsusade fackpampen. Jag tycker detta är lite talande för FI som parti.
Att FI inte är ett parti för arbetare har varit känt sen länge. På riksdagslistan inför valet 2014 hade FI 50 kandidater. Av dessa 50 personer var det endast en som jobbade inom ett LO-yrke. Inga undersköterskor eller vårdare, som ändå är Sveriges två vanligaste yrken (som dessutom är närmare 90-procentigt kvinnodominerade). Vad man istället kunde hitta på riksdagslistan var fem konsulter, fyra egna företagare, tre kommunikationsstrateger, tre forskare, fyra doktorander, två projektledare, en verksamhetschef, en generalsekreterare mm.
Att man nu tar emot en fackpamp med öppen famn, en pamp vars sista notis på sitt cv var ett förslag till regeringen om ett uppluckrande av Las (en attack mot arbetarkvinnan!), ja det sätter verkligen fingret på FI som ett elitistiskt parti, distanserat från arbetarklassens kvinnor.
När vi ändå är inne på partibyten kan jag inte låta bli att kommentera på det lokala planet i Nybro, att liberalen Ronja Ismail byter parti till socialdemokraterna. Ronja har genom åren gjort sig känd som en fanbärare för det kapitalistiska samhället och med inträdet i Socialdemokraterna måste vi självklart ställa Ronja frågan om hon numera tar avstånd från- och fördömer kapitalismen? Eller ser hon rentav bara bättre möjligheter att utveckla kapitalismen i Sverige i sitt nya parti? Detta har ju nämligen sossarna sysslat med i decennier nu.
Johan Karlsson,
Kommunistiska partiet
|